|
INBJUDAN TILL
HÄSTKÖRARSEMINARIUM
NR 12
”Förställ-
från enkel till avancerad teknik”
Nu är
det dags igen! Höstens seminarium blir på Kvinnersta skolan i
Örebro. Temat för seminariet är förställ. Är du intresserad bör du
anmäla i god tid för att vara garanterad en plats. Hösten -04 hade
vi tema griplastarvagnar och det var över 70 personer som deltog på
det!
Datum 12 - 13
november 2005
Kostnad
800 kr per person vid enkelt boende på salsgolv med egen madrass och
sänglinne. Mat och fika ingår i seminariekostnad. Möjlighet finns
att komma på fredag kväll. Kvällsmacka och frukost 50 kr.
Anmälan till Martin Ståhlklo 0271-400 25
Vid
behov av bättre boende kontakta:
Ervalla Gård STF Vandrarhem tel. 019- 28 11 99
STF Vandrarhem Grenadjären i Örebro
tel. 019-31 02 40
Till menyn
|
|
Den 13 och 14 maj anordnade
Norra Skogsägarna skogsdagar vid Agnsjön, mellan Kubbe och Seltjärn
i Örnsköldsviks kommun.
Uno Sjöberg och 12-årige hästen Unik
visar upp sig på Skogsdag

Text av
Uno Sjöberg, Storborgaren
Där visades bland annat en världsnyhet, en
eldriven skotare, El Forest, som tilldrog sig stort intresse. Jag,
Uno Sjöberg, och 12-årige hästen Unik visade ”Grop
Folkes skakelsläpa” och en dragsax. För många var dessa redskap en
lika stor nyhet som El Forest, vilket tyder på att
hästredskapstillverkarna måste bli bättre på att tala om att de
finns. En tre miljoners gallringsskördare såg till att det fanns
virke för mig att köra fram. Många intresserade tittade och frågade,
så jag fick flera tillfällen att visa och berätta vad metoden går ut
på. Högst 50 meters släpkörning till stickväg vilket ger 100 meter
mellan stickvägarna. TV4 var också där och filmade och intervjuade
världsnyheten och dess uppfinnare samt ett annat ekipage, gissa
vilket.
Unik blev mycket uppskattad och skötte sig exemplariskt. Människor
tycker om arbetshästar, det är helt tydligt. Pratstunderna blev
många och långa och småflickor ville klappa hästen, så det blev
många avbrott i arbetet, men så ska det vara på en skogsdag –
folkligt, trivsamt och avspänt.
Till menyn
|
|
11 griplastarvagnar samlade i Höjalt
den 20 - 21 november
2004
Ca 70 personer slöt upp, tester utfördes och det fördes även djupa
diskussioner. ” -Vi startade vid skakelfästet efter frukost och kom
till framaxeln vid förmiddagskaffet...” Det är en beskrivning
Lars-Göran Göransson, som höll i diskussionen på söndagen, ger. Nu lämnar jag ordet
till Sigvard Gustavsson
som har tittat på testresultaten lite närmare:
Har försökt att göra en
liten analys av de dragtester som vi gjorde med griplastarvagnarna
under seminariet. Mina kunskaper att med hjälp av dator och en massa
data få fram något som är intressant för utvecklingen av
griplastarvagnar är ytterst begränsade. Lägg därtill att lögner
graderas i tre steg, vanlig lögn, förbaskad lögn och statistik. Jag
har nu försökt med den värsta lögnen, statistik. Detta kan vara bra
att ha i åtanke som läsare.
Banan byggdes efter de
idéer som vi fick under planeringsstadiet inom arrangörsstaben. Den
hade säkerligen sett lite annorlunda ut med de erfarenheter vi fick,
om vi skulle byggt motsvarande bana idag.
Sammanfattning:
Man hittar inga tydliga samband mellan testresultaten när man jämför
med alla vagnarna. Detta ger naturligtvis en viss indikation om att
testbanan och avläsningsanordning innehöll så många felkällor att
det knappast går att utläsa något som är av värde.
Det som talar emot detta är
att när man drog samma vagn med varierad inställning ser man ett
tydligt samband mellan de olika testresultaten. Så slutsatsen som
jag kommer till är att det är många parametrar som påverkar
dragkraftsbehovet hos en vagn. Det är inte enbart vikt, hjulstorlek,
lastens placering eller dylikt som är avgörande var för sig utan en
komplex kombination av dessa.
Utförande:
Alla vagnar var lastade med 2 000 kg virke under dragprovet.
Virket var 3 m långt. Bakaxeln placerades 176 cm från bakkant grind,
(grinden som begränsar lastutrymmet framåt). En del vagnar hade fast
bakaxel och gick inte att ändra. Vagnarna drogs med en vajervinsch
från en miniskotare. Skotaren var obromsad och fixerad i träd med en
analog våg i mellan. På vågen avlästes toppvärden vid varje hinder.
Tillvägagångssätt:
Jag har med datorns hjälp gjort diagram med t ex
vagnarnas vikt som y –axel och summa dragkraftsbehov för alla hinder
som x-axel och får då fram punkter för varje vagn. Där har jag sedan
med hjälp av olika kurvor (linjär och polynom) kunnat se om det
funnits en tendens av något håll. Jag har även fått fram ett R2
värde som beskriver hur stort samband det finns mellan de
valda parametrarna. Detta går att testa i ett oändligt antal
kombinationer, varje hinder för sig, mot varje mått på vagnen osv.
 |
Det verkar som
om vikten inte ensamt har den betydelse som man kan tro. Där
jag hitintills hittar det största sambandet är vad det
gäller vagnens vikt och grop, dikeshindren detta mätt både
mot fram och bakaxel. Dock vill jag understryka att jag inte
ser något tydligt samband. En sak som förvånar är att i
hinder 5, som är ett motlut, är det nästan inget samband
alls med vikten. En orsak kan naturligtvis vara svårigheten
att avläsa vågen under en flera meter lång sträcka och få
fram rätt värde, men det kan också betyda att det även
kanske beror på andra saker som t.ex. hjulstorlek eller
dylikt. |
| Lasthöjden på
vagnen, alltså höjd från marken till där virket läggs, visar
ett visst samband på framförallt hinder 2, där boggieaxeln
skall upp ur diket. Kan det vara så att vagnens tyngdpunkt
påverkar dragkrafts-behovet? När vagnen lutar bakåt
påverkar kanske en högre lasthöjd vagnens tyngdpunkt så det
erfordras större dragkraftsbehov. |
 |
 |
Vi gjorde två
tester där vi körde samma vagn 3 gånger genom hindren, dels
med olika lufttryck i hjulen och dels där vi ändrade
bakaxelns placering. Där finns det tydligaste sambandet,
vilket konfirmerar att testerna inte är helt utan värde. När
vi ändrade lufttrycket visar det sig att det krävs mindre
dragkraft vid högre lufttryck i hjulen om man jämför med det
totala dragkraftsbehovet i alla hinder. Analyserar man
vidare så visar det sig att det är en fördel med högre
lufttryck i grop, dikeshindren och med lägre vid stubbe,
stenhindren. |
| Vi testade med
4,0 bar bak och fram, 2,0 bar bak och 2,5 bar fram och med
0,5 bar bak och 1,0 bar fram. Vid olika placering av bakaxel
krävs det större dragkraft efterhand som bakaxeln flyttas
bakåt. I grop, dikeshindren är det tydlig skillnad men
däremot i princip ingen skillnad vid stubbe, stenhindren.
Bakaxelns placering mättes från bakkant på grind till
centrum bakaxel. Vi testade med 143, 176 och 209 cm. |
 |
Beskrivning av banan
|
Hinder |
|
Beskrivning |
|
Kommentar |
|
1 o 2 |
|
Ett dike c:a 20-30cm
djupt där båda hjulen i varje axel var nere samtidigt.
Framaxel resp. bakaxel (boggieaxel) |
|
Diket var så kort i
längdled så att båda hjulen på boggiaxeln inte fick plats
nere samtidigt utan kan ha påverkat dragbehovet beroende på
boggivaggans längd mm. Tanken var att vi skulle mäta
dragkraftbehovet både för främre och bakre boggie hjulen. |
|
3 o 4 |
|
Grop c:a 20-30cm djup
där endast höger sidans hjul gick ner. |
|
Även denna grop var kort
i längdled. Se kommentar hinder 1 o 2 |
|
5 |
|
Ett motlut utan något
extra hinder. Motlutet motsvarade c:a 5 procents lutning |
|
|
|
6 – 8 |
|
Stubbe som inte var
större än att den fick plats mellan boggiehjulen. C:a 15 cm
hög och lika bred. Stubben var på vagnens högra sida. |
|
Här kunde vi mäta
dragkrafts behovet för båda boggiehjulen förutom framhjul |
|
9 o 10 |
|
Sten rejäl med ”tvär”
kant c:a 30 cm hög. Stenen var på vagnens högra sida. |
|
|
Till menyn
|
|
FECTU besök

Så har vi haft besök från övriga Europa! Årsmötet för den Europeiska
Samarbetsorganisationen ägde rum i Skåne den 19 mars. Representerade
länder var Sverige, Finland (blivande medlem), England, Tyskland,
Luxemburg, Frankrike och Belgien. De flesta deltagare anlände under
fredagen. Det var inget detaljprogram första kvällen så här fanns en
chans till hästprat på alla möjliga språk!
Text av Jenny Göransson
Bild av Erhard Schroll
|
Lördagen startade med årsmöte.
Lars-Göran Göransson, som är Skogshästens representant i
församlingen, hälsade välkommen på alla representerade språk
(även finska!). FECTUs ordförande, Pit Schlechter, är
flerspråkig så tyska, franska och engelska är inga problem
men svenska och finska klarar han inte. De svenska
deltagarna kunde engelska och/eller tyska och så hade vi
engagerat Klaus Poppius som kunde tolka från svenska
och tyska till finska så det flöt på rätt bra -men det tar
tid innan allt är sagt på alla språk. En hel del diskussion
handlade om ett förslag som den engelske deltagaren hade om
en gemensam, europeisk tävling i Skogskörning med häst. |

Pit Schlechter, FECTUS ordförande (nederst) |
 |
Eftermiddagen tillbringades på Kulturens Östarp där
Lars-Göran körde banorna från Skånes DM i skogskörning medan
Sven-Olof Salomonsson förklarade reglerna efterhand
och pratade allmänt om våra tävlingar.
Lördagskvällen var full av hästprat
och bildvisning samt filmer från
olika länder. Vi avnjöt löjrom till förrätt, skånsk kalops
till varmrätt och hjortron till efterrätt; väldigt svenskt,
mycket uppskattat.
Söndag
morgon packade vi in oss i bilar och körde de tolv milen
till Vittsjö och Lilla Frösboholma där Sigvard och
Helena Gustavsson bor.
|
|
Sigvard visade hur han arbetar med sin griplastarvagn och
Lars-Göran lånade en av Gustavssons hästar för att lunna med
sax och lunnbåge. Sigvard hade gjort i ordning en eldplats
och ställt upp ett vedeldat soppkök inne i skogen och där
kokade ärtsoppan medan vi såg, fotade och filmade
hästkörning. Ärtsoppan blev mycket uppskattad och efter det
bjöd vi på kaffe, kokt över elden (förstås, som på en riktig
skogsdag) och pepparkaka. ”Flyttar ni ofta ut köket i skogen
under helgen” var det någon som undrade.
Maria Vieweg,
som lagade maten under helgen, höll god min och sa att det
var ganska vanligt! |
 |
 |
Några ur sällskapet åkte direkt hem från skogen så det var
bara Luxemburg, Tyskland och Belgien kvar. Vi samlades inne
hos familjen Gustavsson en stund innan vi körde tillbaka
till Östarp. Pit sade att nordbor var roliga, första dagen
pratar de bara svenska, andra dagen visar det sig att de
pratar minst ett till språk och tredje dagen kommer det fram
att de åtminstone pratar tre olika europeiska språk! Och
lite sant är det, det tar bara lite tid att damma av
skol-franskan... |
|
Det är
härligt att träffa hästfolk från andra delar av Europa och
känna att vi har massor gemensamt. Vi värnar alla om hästen,
vi vill lyfta fram den som dragare och alla vill utveckla
fler och bättre redskap som är anpassade efter dagens behov.
Det killar lite extra när jag diskuterar med
någon av representanterna ur FECTU. Det är arbetshästen,
eller arbetande hästar som är den gemensamma
nämnaren, de flesta struntar blankt i höjd, längd, tyngd och
stamtavla utan ser varje hästs unika kapacitet.
|
 |
Till menyn
|