Skogshästens tidning:

 


Senaste numret av tidningen

Moderna Hästkrafter är en medlemstidning för Skogshästens medlemmar och utkommer 4 gånger per år. Vill du ha ett provexemplar av Moderna Hästkrafter så går det bra att skicka ett mail med din adress till vår sekreterare. Ange att det gäller provexemplar av Moderna Hästkrafter.

Här kan du läsa utvalda artiklar från det senaste numret av Moderna Hästkrafter.

   

INBJUDAN TILL

HÄSTKÖRARSEMINARIUM NR 12

”Förställ- från enkel till avancerad teknik”

Nu är det dags igen! Höstens seminarium blir på Kvinnersta skolan i Örebro. Temat för seminariet är förställ. Är du intresserad bör du anmäla i god tid för att vara garanterad en plats. Hösten -04 hade vi tema griplastarvagnar och det var över 70 personer som deltog på det!

Datum 12 - 13 november 2005

Kostnad 800 kr per person vid enkelt boende på salsgolv med egen madrass och sänglinne. Mat och fika ingår i seminariekostnad. Möjlighet finns att komma på fredag kväll. Kvällsmacka och frukost 50 kr.

Anmälan till Martin Ståhlklo 0271-400 25

Vid behov av bättre boende kontakta:
Ervalla Gård STF Vandrarhem tel. 019- 28 11 99
STF Vandrarhem Grenadjären i Örebro
tel. 019-31 02 40

Till menyn
 

Den 13 och 14 maj anordnade Norra Skogsägarna skogsdagar vid Agnsjön, mellan Kubbe och Seltjärn i Örnsköldsviks kommun.

Uno Sjöberg och 12-årige hästen Unik
visar upp sig på Skogsdag



Text av
Uno Sjöberg, Storborgaren

Där visades bland annat en världsnyhet, en eldriven skotare, El Forest, som tilldrog sig stort intresse. Jag, Uno Sjöberg, och 12-årige hästen Unik visade ”Grop Folkes skakelsläpa” och en dragsax. För många var dessa redskap en lika stor nyhet som El Forest, vilket tyder på att hästredskapstillverkarna måste bli bättre på att tala om att de finns. En tre miljoners gallringsskördare såg till att det fanns virke för mig att köra fram. Många intresserade tittade och frågade, så jag fick flera tillfällen att visa och berätta vad metoden går ut på. Högst 50 meters släpkörning till stickväg vilket ger 100 meter mellan stickvägarna. TV4 var också där och filmade och intervjuade världsnyheten och dess uppfinnare samt ett annat ekipage, gissa vilket.

Unik blev mycket uppskattad och skötte sig exemplariskt. Människor tycker om arbetshästar, det är helt tydligt. Pratstunderna blev många och långa och småflickor ville klappa hästen, så det blev många avbrott i arbetet, men så ska det vara på en skogsdag – folkligt, trivsamt och avspänt.

Till menyn
 


11 griplastarvagnar samlade i Höjalt

den 20 - 21 november 2004


Ca 70 personer slöt upp, tester utfördes och det fördes även djupa diskussioner. ” -Vi startade vid skakelfästet efter frukost och kom till framaxeln vid  förmiddagskaffet...” Det är en beskrivning Lars-Göran Göransson, som höll i diskussionen på söndagen, ger. Nu lämnar jag ordet till Sigvard Gustavsson som har tittat på testresultaten lite närmare: 

Har försökt att göra en liten analys av de dragtester som vi gjorde med griplastarvagnarna under seminariet. Mina kunskaper att med hjälp av dator och en massa data få fram något som är intressant för utvecklingen av griplastarvagnar är ytterst begränsade. Lägg därtill att lögner graderas i tre steg, vanlig lögn, förbaskad lögn och statistik. Jag har nu försökt med den värsta lögnen, statistik. Detta kan vara bra att ha i åtanke som läsare.

Banan byggdes efter de idéer som vi fick under planeringsstadiet inom arrangörsstaben. Den hade säkerligen sett lite annorlunda ut med de erfarenheter vi fick, om vi skulle byggt motsvarande bana idag.

Sammanfattning:
Man hittar inga tydliga samband mellan testresultaten när man jämför med alla vagnarna. Detta ger naturligtvis en viss indikation om att testbanan och avläsningsanordning innehöll så många felkällor att det knappast går att utläsa något som är av värde.

Det som talar emot detta är att när man drog samma vagn med varierad inställning ser man ett tydligt samband mellan de olika testresultaten. Så slutsatsen som jag kommer till är att det är många parametrar som påverkar dragkraftsbehovet hos en vagn. Det är inte enbart vikt, hjulstorlek, lastens placering eller dylikt som är avgörande var för sig utan en komplex kombination av dessa. 

Utförande:
Alla vagnar var lastade med 2 000 kg virke under dragprovet. Virket var 3 m långt. Bakaxeln placerades 176 cm från bakkant grind, (grinden som begränsar lastutrymmet framåt). En del vagnar hade fast bakaxel och gick inte att ändra. Vagnarna drogs med en vajervinsch från en miniskotare. Skotaren var obromsad och fixerad i träd med en analog våg i mellan. På vågen avlästes toppvärden vid varje hinder.
 

Tillvägagångssätt:
Jag har med datorns hjälp gjort diagram med t ex vagnarnas vikt som y –axel och summa dragkraftsbehov för alla hinder som x-axel och får då fram punkter för varje vagn. Där har jag sedan med hjälp av olika kurvor (linjär och polynom) kunnat se om det funnits en tendens av något håll. Jag har även fått fram ett R2 värde som beskriver hur stort samband det finns mellan de valda parametrarna. Detta går att testa i ett oändligt antal kombinationer, varje hinder för sig, mot varje mått på vagnen osv.

Det verkar som om vikten inte ensamt har den betydelse som man kan tro. Där jag hitintills hittar det största sambandet är vad det gäller vagnens vikt och grop, dikeshindren detta mätt både mot fram och bakaxel. Dock vill jag understryka att jag inte ser något tydligt samband. En sak som förvånar är att i hinder 5, som är ett motlut, är det nästan inget samband alls med vikten. En orsak kan naturligtvis vara svårigheten att avläsa vågen under en flera meter lång sträcka och få fram rätt värde, men det kan också betyda att det även kanske beror på andra saker som t.ex. hjulstorlek eller dylikt.
Lasthöjden på vagnen, alltså höjd från marken till där virket läggs, visar ett visst samband på framförallt hinder 2, där boggieaxeln skall upp ur diket. Kan det vara så att vagnens tyngdpunkt påverkar  dragkrafts-behovet? När vagnen lutar bakåt påverkar kanske en högre lasthöjd vagnens tyngdpunkt så det erfordras större dragkraftsbehov.
Vi gjorde två tester där vi körde samma vagn 3 gånger genom hindren, dels med olika lufttryck i hjulen och dels där vi ändrade bakaxelns placering. Där finns det tydligaste sambandet, vilket konfirmerar att testerna inte är helt utan värde. När vi ändrade lufttrycket visar det sig att det krävs mindre dragkraft vid högre lufttryck i hjulen om man jämför med det totala dragkraftsbehovet i alla hinder. Analyserar man vidare så visar det sig att det är en fördel med högre lufttryck i grop, dikeshindren och med lägre vid stubbe, stenhindren.
Vi testade med 4,0 bar bak och fram, 2,0 bar bak och 2,5 bar fram och med 0,5 bar bak och 1,0 bar fram. Vid olika placering av bakaxel krävs det större dragkraft efterhand som bakaxeln flyttas bakåt. I grop, dikeshindren är det tydlig skillnad men däremot i princip ingen skillnad vid stubbe, stenhindren. Bakaxelns placering mättes från bakkant på grind till centrum bakaxel. Vi testade med 143, 176 och 209 cm.

 Beskrivning av banan

Hinder

 

Beskrivning

 

Kommentar

1 o 2

 

Ett dike c:a 20-30cm djupt där båda hjulen i varje axel var nere samtidigt. Framaxel resp. bakaxel (boggieaxel)

 

Diket var så kort i längdled så att båda hjulen på boggiaxeln inte fick plats nere samtidigt utan kan ha påverkat dragbehovet beroende på boggivaggans längd mm. Tanken var att vi skulle mäta dragkraftbehovet både för främre och bakre boggie hjulen.

3 o 4

 

Grop c:a 20-30cm djup där endast höger sidans hjul gick ner.

 

Även denna grop var kort i längdled. Se kommentar hinder 1 o 2

5

 

Ett motlut utan något extra hinder. Motlutet motsvarade c:a  5 procents lutning

 

 

6 – 8

 

Stubbe som inte var större än att den fick plats mellan boggiehjulen. C:a 15 cm hög  och lika bred. Stubben var på vagnens högra sida.

 

Här kunde vi mäta dragkrafts behovet för båda boggiehjulen förutom framhjul

9 o 10

 

Sten rejäl med ”tvär” kant c:a 30 cm hög. Stenen var på vagnens högra sida.

 

 


Till menyn
 


FECTU besök

 


Så har vi haft besök från övriga Europa! Årsmötet för den Europeiska Samarbetsorganisationen ägde rum i Skåne den 19 mars. Representerade länder var Sverige, Finland (blivande medlem), England, Tyskland, Luxemburg, Frankrike och Belgien. De flesta deltagare anlände under fredagen. Det var inget detaljprogram första kvällen så här fanns en chans till hästprat på alla möjliga språk!

Text av Jenny Göransson
Bild av Erhard Schroll

Lördagen startade med årsmöte. Lars-Göran Göransson, som är Skogshästens representant i församlingen, hälsade välkommen på alla representerade språk (även finska!). FECTUs ordförande, Pit Schlechter, är flerspråkig så tyska, franska och engelska är inga problem men svenska och finska klarar han inte. De svenska deltagarna kunde engelska och/eller tyska och så hade vi engagerat Klaus Poppius som kunde tolka från svenska och tyska till finska så det flöt på rätt bra -men det tar tid innan allt är sagt på alla språk. En hel del diskussion handlade om ett förslag som den engelske deltagaren hade om en gemensam, europeisk tävling i Skogskörning med häst.

 


Pit Schlechter, FECTUS ordförande (nederst)

Eftermiddagen tillbringades på Kulturens Östarp där Lars-Göran körde banorna från Skånes DM i skogskörning medan Sven-Olof Salomonsson förklarade reglerna efterhand och pratade allmänt om våra tävlingar.

Lördagskvällen var full av hästprat och bildvisning samt filmer från olika länder. Vi avnjöt löjrom till förrätt, skånsk kalops till varmrätt och hjortron till efterrätt; väldigt svenskt, mycket uppskattat.

Söndag morgon packade vi in oss i bilar och körde de tolv milen till Vittsjö och Lilla Frösboholma där Sigvard och Helena Gustavsson bor.

 

Sigvard visade hur han arbetar med sin griplastarvagn och Lars-Göran lånade en av Gustavssons hästar för att lunna med sax och lunnbåge. Sigvard hade gjort i ordning en eldplats och ställt upp ett vedeldat soppkök inne i skogen och där kokade ärtsoppan medan vi såg, fotade och filmade hästkörning. Ärtsoppan blev mycket uppskattad och efter det bjöd vi på kaffe, kokt över elden (förstås, som på en riktig skogsdag) och pepparkaka. ”Flyttar ni ofta ut köket i skogen under helgen” var det någon som undrade. Maria Vieweg, som lagade maten under helgen, höll god min och sa att det var ganska vanligt!
Några ur sällskapet åkte direkt hem från skogen så det var bara Luxemburg, Tyskland och Belgien kvar. Vi samlades inne hos familjen Gustavsson en stund innan vi körde tillbaka till Östarp. Pit sade att nordbor var roliga, första dagen pratar de bara svenska, andra dagen visar det sig att de pratar minst ett till språk och tredje dagen kommer det fram att de åtminstone pratar tre olika europeiska språk! Och lite sant är det, det tar bara lite tid att damma av skol-franskan...

Det är härligt att träffa hästfolk från andra delar av Europa och känna att vi har massor gemensamt. Vi värnar alla om hästen, vi vill lyfta fram den som dragare och alla vill utveckla fler och bättre redskap som är anpassade efter dagens behov.

Det killar lite extra när jag diskuterar med någon av representanterna ur FECTU. Det är arbetshästen, eller arbetande hästar som är den gemensamma nämnaren, de flesta struntar blankt i höjd, längd, tyngd och stamtavla utan ser varje hästs unika kapacitet.

 

   Till menyn