Mindre stickvägar ger dig förtjänst

Av Martin Nilsson

Varför bedriver vi skogsbruk? Jo, för att producera virke och tjäna pengar när vi säljer det. Ju större areal vi odlar skog på desto mer virke växer det som vi kan sälja.

Det är här frågan om stickvägarna kommer in. Har du breda stickvägar eller kort avstånd mellan dem, då har du stor stickvägsareal. Stor del av din skogsmark producerar inte skog utan det är väg istället. Självklart innebär det att du inte får så mycket virke att sälja eftersom du har outnyttjad mark i skogen. Detta resonemang tycker jag är logiskt, enkelt och självklart.

Alla tycker inte det. Vissa (även forskare) menar att vägkantträden växer så mycket bättre när stickvägen är tagen att det inte blir några tillväxtförluster (gäller vid normalt stickvägsavstånd 4 m). Om så skulle vara fallet; varför tar man då inte 5 – 10 m mellan vägarna om det ändå inte blir några tillväxtförluster?

Varför har då inte alla mindre stickvägar? Jo, gallringsavverkningen blir dyrare med mindre stickvägar. Har du smalare stickvägar kan man inte köra med stora effektiva maskiner utan man måste använda mindre skotare, traktorvagnar eller hästvagnar. I regel kan de inte transportera ut virket till så lågt pris som de stora maskinerna. Har du långt mellan vägarna kan inte skördarna avverka alla träd mellan vägarna, utan manuell arbetskraft får sättas in i mellanzonen. Eller så får man använda en annan avverkningsmetod t ex traktorprocessor där man fäller träden manuellt och vinschar ut dem till stickvägen. Oavsett vilken avverkningsmetod man använder blir det oftast dyrare när man har långt mellan stickvägarna än om det är kort.

Utifrån resonemanget hittills har vi kommit fram till att mindre stickvägsareal ger mer virke att sälja men också dyrare avverkningskostnader. Då är frågan om den större volymen virke betalar den dyrare avverkningskostnaden och ger vinst. Det är denna fråga som kalkylen här intill försöker svara på.

Kalkylen jämför två skötselalternativ, där stickvägsavstånd och stickvägsbred är det som i huvudsak skiljer de olika alternativen. Först får man fylla i uppgifter om stickvägarna, om antalet stammar innan gallring och gallringsuttaget. Därefter är uppgifterna uppdelade i 1:a gallring, 2:a gallring och slutavverkning. I respektive ruta fyller man i medelstammens volym och hur stort netto man får ut per m³fub. Fortsättning fr fg sida I alternativet med mycket stickvägar får du antagligen ett högre netto i 1:a gallringen pga att det är fler träd som tas ut och att avverkningen är billigare vilket ger högre netto/m³fub. Dessa träd som tas ut extra i alternativet med mycket stickvägar är kvar i alternativet med lite stickvägar och faller ut i 2:a gallring och slutavverkningen där de är grövre och nettot/m³fub är högre. Detta göra troligen att alternativet med lite stickvägar har högre netto i slutavverkning och kanske även i 2:a gallringen. De två alternativens netto jämförs ut till höger och summeras sedan ihop. Blir det en positiv skillnad är det alternativet med lite stickvägar som är bäst. Denna vinst är per omloppstid och ha. Rutan längst till höger räknar ut hur mycket det skulle bli på hela fastigheten om man konsekvent skulle använda mindre stickvägar.

Summan är att den dyrare avverkningen i gallringen betalas gott och väl av att vi får mer virke i 2:a gallring och slutavverkning. Det är alltså långsiktigt lönsamt att ha mindre stickvägar även om 1:a gallringen går sämre ekonomiskt. Detta är en väldigt viktig sanning. Ni skogsägare har råd att betala mer för avverkningen till en entreprenör som gör mindre stickvägar. Ni får nämligen tillbaka pengarna i kommande gallringar och slutavverkning.

Då frågar jag igen: Varför har vi inte avverkningar med mindre stickvägar när det är mer lönsamt på lång sikt? Jag tror att det finns flera anledningar.

• Det är maskinerna som styr hur skogen skall skötas och inte skogen som styr hur maskinerna skall se ut. Skördarna i dag har begränsad räckvidd. Maskinerna är breda och kräver breda vägar.
• Entreprenörerna är så hårt ekonomiskt pressade att de inte hinner (=har inte råd) att manuellt ta rejäla mellanzoner.
• I dag kan det vara svårt att hitta entreprenörer som vill och har anpassade maskiner till att ta lite stickvägar.
• Skogsägare vill ha ett netto i 1:a gallringen. För att lyckas med det måste avverkningen vara billig och dessutom måste man ta ut mycket virke. Det gör man genom att gallra hårt och ta mycket vägar, helst där stammarna står som tätas. Konsekvensen är att man får ett netto men till ett pris av en utarmad skog.
• Så brukar vi inte göra…

Slutsatsen är att tar man mindre stickvägar tjänar man mer pengar!

Jag vill påpeka att jag inte här har tagit med uträkning på nuvärde för att göra det lättare att förstå. Ni som vill ha kalkylen (med eller utan nuvärde) eller har synpunkter på den får väldigt gärna höra av sig till mig. nilssonkmartin@hotmail.com tel.nr. 0320-390 33.

Martin Nilsson, Skogsmästare

Önskas kalkyl så ta kontakt nilssonkmartin@hotmail.com tel.nr. 0320-390 33.