18.12.2002

Fortbildning för körinstruktörer på Kvinnersta skolan, Örebro

Text av Gwendolyn Carrier

Som skrivet ovan, på väg hem från Flyinge stannade vi till i Örebro för att delta i en fortbildning ämnad för körinstruktörer. Kursen hölls av Roland Wirenborg, Lars-Åke Johansson och Alf Olofsson. Till god hjälp med planering och allt det praktiska runt omkring hade de Lena Erkers från Rättvik.
Tanken med dessa två dagar var att prata och diskutera upplägg och innehåll i några av de utbildningar som finns sammanställda i den nyss utkomna kurs katalogen "Grundläggande kurser i hästkörning".

Första dagen delades vi upp i två grupper, ena gruppen fick lyssna till Lars-Åkes syn och tillvägagångssätt vid hästhantering. Han visade på hästens naturliga känslighet och gav tips på hur man får elever att uppfatta hur lite hjälper som behövs för att tex. få hästen att förflytta sig dit man vill.

Rolands grupp gick igenom selens (samt övrig utrustnings) funktion och tillpassning. Olika instruktörers erfarenheter och åsikter kring detta diskuterades, och efter en stund var alla mer eller mindre överens om hur tillpassningen bör se ut samt vikten av att få eleverna att förstå och även kunna utföra en ändamålsenlig selning.
Efter lunch skiftade vi grupper och under senare delen av eftermiddagen hade vi en gemensam diskussion om prissättning, målsättning samt dagens övningar.

Under dag två visade Alf lite om hur han lär ut tömkörning. Vi tittade på skolans moderna ridhusharv, effektiv och miljövänlig då den endast behöver två hästkrafter för att fungera.
Elever på skolan ställde upp och visade upp olika ekipage så att vi dessutom kunde se och diskutera kring hästens ändamålsenliga form vid diverse olika dragarbeten. Bruno och Lars-Åke visade hur de brukar, på sina kurser, använda sig av en körsax för att hjälpa elever att öva upp sin känslighet i körningen, flytta blicken framåt, planera körväg osv.
Efterfrågan på körkurser i landet är stort och det växande behovet av att utbilda fler körinstruktörer var något alla var överens om. Många instruktörer efterlyste även vidareutbildningar, hur sådana utbildningar skulle kunna se ut med bla upplägg, tid, mål och plats fanns det, i denna samlig människor, många idéer om. Något färdigt förslag hann vi inte få fram.

Med så många duktiga och erfarna människor samlade på ett ställe blev diskussionerna både många, långa och mycket givande. Målet med kursen var ju att utforma en gemensam linje inom våra olika kurser och det lyckades vi nog med, som någon uttryckte sig; "Härligt att höra den fina hästetik som genomsyrat dessa två dagar!". Tack till alla er som bidrog till detta!!

/Gwendolen

tillbaka